Djingis grönområden och uteplatser
Under 2019 har styrelsen arbetat med projektet Uteplatser, och det har resulterat i att utförliga kartor och regler tagits fram.

grönt

Bakgrund


Det är många boende som upplever att de gemensamma grönytorna som alla kan använda har krympt genom åren, då några boende ”breder ut sig” och tar mer och mer grönyta i anspråk för eget bruk.

Det har länge varit ett problem för styrelsearbetet och för boende att det inte har funnits tydliga gränser och tydliga regler för vad som gäller på uteplatser på baksidorna. Detta har lett till konflikter mellan grannar och mellan styrelsen och boende. Det har funnits olika kartor och olika regler genom åren, men vi har nu samlat allt i en regelsamling och vi har utgått från en karta från 1980-talet.

Vad är rättvist?


Eftersom det har gjorts utbyggnader på många olika sätt och grönytornas storlek varierar beroende på läge och placering av cykelbanor, förråd m.m. så är det omöjligt att alla lägenheter får lika stora disponibla områden. Vi har bestämt oss för att behålla den åttkantiga form på varje gård som ritades in från början. Däremot ska det vara rättvist på så sätt att alla lägenheter av samma typ ska ha lika stort inre disponibelt område.

Den yta som får bebyggas (det inre disponibla området) kan med dessa kartor komma att ändras mot hur det har varit tidigare. I vissa fall innebär det inskränkningar men för de flesta boende blir det ingen förändring eller en utökning av ytan.

När?


Styrelsen arbetar sedan 2019 utifrån den här kartan och de regler som presenteras i denna skrift vad gäller nybyggen och skrivelser från boende, men från den 1 januari 2020 kommer vi att börja tillämpa de åtgärder som beskrivs längre fram.

1januari2020

Tre typer av områden


All mark på Djingis Khan tillhör föreningen och boende får disponera ytorna närmast lägenheten. Grönområdena är indelade i tre olika typer av områden, som har olika syften och regler.

disp

Föreningens allmänning (grönt på bilden)
Till exempel gräsmattor mellan gårdarna, grönytor mellan gårdarna och vallarna/parkeringarna.
(Sköts av föreningen)

Föreningens yttre disponibla områden (gult på bilden)
Grönområde som ska kännas gemensamt och öppet.
(Sköts av föreningen/boende)

Föreningens inre disponibla områden (rött på bilden)
Den lite mer privata yta som uppfattas som ”uteplats”.
(Sköts av föreningen/boende)

Regler för grönområden


Föreningens allmänning
Till exempel gräsmattor mellan gårdarna, grönytor mellan gårdarna och vallarna/parkeringarna. Här är endast grönska och området är till för alla. Den här ytan sköts av föreningen.

Föreningens yttre disponibla områden
Grönområde som ska kännas gemensamt och öppet. Boende sköter det som den har planterat här. Om inget finns planterat av boende så sköter föreningen gräsklippning och vård av buskar och träd.

Här finns välskött växtlighet. Upplevs som grönområde som alla kan njuta av.
Växtligheten ska hållas under 2 meters höjd, med undantag för träd. För att släppa in ljus och luft.
Träd får planteras. Med tillstånd från styrelsen.
Inga byggnationer som lekhus, växthus, koja och kaninbur, eller möbler, studsmatta etc. Föreningen ansvarar för utebyggnationer och säkerheten kring dessa och kan inte ta ansvar för hemmabyggen. Man kan få tillstånd för blomlådor, spaljéer etc.
Inga inhägnader eller avgränsningar (staket, tät häck, kompostgaller etc.). Området ska kännas gemensamt. Inhägnader försvårar föreningens arbete med fasadunderhåll, gräsklippning, trädbeskärning och inspektion av fasader och växtlighet. Torkvinda och kompostgaller (till kanin etc.) får stå uppställda under den stund de används, dock inte varaktigt.

Föreningens inre disponibla områden
Ytan sköts av boende, eller av föreningen om här endast finns gräs och buskar.

– Här får man ha möbler, kaninbur, växthus, växtlighet m.m.
– Man får, efter att styrelsen gett tillstånd, bygga trädäck eller lägga plattor här.
– Finns önskemål om staket/plank mot gångbanor och dylikt ska skrivelse skickas till styrelsen.

Regler som gäller för byggnation av trädäck
– Trädäck och staket får inte fästas eller monteras i fasaden på något sätt.
– Luftspalt ska finnas mellan trädäck/staket och fasad på minst 7–10 cm för att kunna komma åt att måla fasad eller underhålla ventilluckor (och säkerställa luftcirkulation i krypgrunden).
– Utrymmet mellan mark och trädäckets golv ska inte tätas, för att inte kväva luftcirkulationen under trädäcket och fasaden.
– Staket får inte vara högre än 180 cm från marken (högre än så kräver bygglov från kommunen).
– Bygglov ska sökas hos styrelsen och godkännas av angränsande grannar tillsammans med ritningen.

Åtgärder


Det kommer att ta tid att se till att alla disponibla områden är enligt kartan och att reglerna följs, och styrelsen är medveten om att det kommer att bli diskussioner. Tanken är att gränserna och trädäcken ska korrigeras efter hand och ingen kommer att kräva att något ändras omedelbart.

Det som var rätt kanske inte är rätt längre
Under åren har olika styrelseledamöter haft olika underlag för hur de har godkänt ritningar och byggnationer, vilket innebär att det finns byggnationer som har tillstånd men som inte borde ha det, enligt den karta vi nu baserar tillstånden på.

Byggnationer med och utan tillstånd
Varje gång en lägenhet säljs görs en tillsyn, och om en utebyggnation inte har fått underkänt vid en sådan tillsyn räknas det som att den har fått tillstånd. En byggnation kan även ha fått tillstånd av styrelsen efter att boende inkommit med ritning. Byggnationer utan tillstånd är det vi kallar svartbyggen.

Godkända byggnationer
De byggnationer som har fått tillstånd enligt den nya kartan och de nya reglerna benämner vi godkända. Tanken med hela detta arbetet är att alla byggnationer som finns på Djingis Khan ska vara godkända.

Om föreningen på ena eller andra sättet har gett tillstånd till en byggnation som måste åtgärdas för att bli godkänd så kommer föreningen att stå för kostnaden att åtgärda den. 

Så rättas det till
Det finns flera sätt man som boende kan välja mellan när det gäller att åtgärda byggnationer som behöver rättas till. I vilket fall som helst ska det rättas till inför avflyttning.

1. INFÖR AVFLYTTNING
Ytorna och utebyggnationernas storlek kontrolleras och korrigeras mot kartan och gällande regler.

– Föreningen betalar för ombyggnation om tidigare tillstånd getts eller om tillsyn gjorts utan anmärkning.
– Boende betalar för ombyggnation om tillstånd för byggnationen saknas.

2. OM GRANNE PÅTALAR ATT DENNES DISPONIBLA OMRÅDE PÅVERKAS
Ytorna och utebyggnationernas storlek kontrolleras och korrigeras mot kartan och gällande regler.

– Föreningen betalar för ombyggnation om tidigare tillstånd getts eller om tillsyn gjorts utan anmärkning.
– Boende betalar för ombyggnation om tillstånd för byggnationen saknas.

3. FRIVILLIG OMBYGGNATION
Om man väljer att åtgärda felaktiga/otillåtna byggnationer kan föreningen gå in med stöd eller bidrag för att återställa.

4. NYA SVARTBYGGEN UPPFÖRDA EFTER 2020-01-01
Utebyggnationer, planteringar etc. som inte har tillstånd från styrelsen ska åtgärdas på boendes bekostnad.

5 .”AMNESTI” UNDER 2020
Om man väljer att åtgärda felaktiga byggnationer under år 2020 kommer föreningen att stå för kostnaden, oavsett om byggnationerna haft tillstånd eller inte.

Om du ska sälja snart


Om du planerar att sälja din lägenhet ber vi dig att snarast kolla upp med styrelsen om din uteplats och dina eventuella byggnationer är godkända. Alla vill undvika att detta upptäcks först vid tillsynen.

Den här informationen kommer även att skickas ut till mäklare i Lund.

altanliten

Kartor


Här finns kartor över alla disponibla områden, samt gällande mått för alla inre disponibla områden. Det kommer säkert att bli diskussioner om kartorna och det kan även finnas felaktigheter som bör rättas till.

Översiktskarta över hela Djingis Khan
A:33–63
B:97–127
C:1–31
D:65–95
E:165–195
F:229–259
G:133–163
H:197–227
I:66–92
J:2–32
K:94–124
L:34–64
M:190–220
N:126–156
O:222–252
P:158–188
Q:318–348
R:254–284
S:350–376
T:286–316