Frågor och svar om lekplatsprojektet
lekplatsfrågor

Nu inför stämman har styrelsen fått in många frågor om lekplatsprojektet. Många frågor är svåra att svara på men vi har försökt så gott vi kan.

Det har kommit flera frågor om budgeten och tyvärr har vi inte alla svar. De siffror som anges i förslagen är uppskattningar och när vi vet vilket förslag som vinner kommer det att göras mer exakta budgetar. I det här skedet handlar det snarare om att stämman ska ta ställning till efter vilken princip lekplatserna ska omgestaltas.

Frågorna nedan presenteras så som de har kommit in. Alla frågor som kommit in har besvarats, vilket innebär att det ibland är upprepningar av såväl frågor som svar.

 

Frågor och svar


 

Fråga:
Hur mycket har betalats ut till Afry och har budgeten hållits?

Svar:
Föreningen har betalat ut 355 912 kr till ÅF/Afry. (De hette först ÅF och bytte sedan namn till Afry.)

Offerten Afry lämnade var på 349 813 kr . I alla uppdrag av den här typen kan det tillkomma ÄTA (Ändring, Tillägg och Avgående) och dessa ligger alltid utanför budget, eftersom det är kostnader som beställaren eller yttre omständigheter orsakar. I detta uppdrag har det tillkommit ÄTOR för 75 438 kr, pga att Afry fick lägga extra arbete på de undermåliga grundkartor som kommunen tillhandahöll, delvis koda om kartor från inmätningen, delta i extra icke-budgeterade möten med styrelsen och boende, göra ett större material till utställningen än det var planerat, sammanställa material till remissgruppen samt finnas tillgängliga för att svara på frågor. Det innebär att det finns 69 338 kr kvar av budgeten och för det var det tänkt att Afry skulle ta fram förfrågningsunderlag inför upphandling. I deras kalkyl var den posten större, men en stor del av jobbet är redan gjort i CAD då man ritade förslagen, och summan 69 338 kr motsvarar den arbetsinsats och de kostnader som förväntas återstå.
Så, ja, budgeten har hållits.

(Alla siffror är inkl. moms)

 

Fråga:
Vad kommer den dyraste gården i Afrys förslag att få kosta?

Svar:
Vi har valt att inte gå ut med de olika totalkostnaderna för gårdarna som tagits fram i Afrys förslag eftersom en jämförelse skulle bli orättvis.

I de Gemensamma utgångspunkter som presenteras i stämmomaterialet tillsammans med de olika förslagen anges: Kostnader som uppstår pga olika fysiska förutsättningar på gårdarna t ex stora träd som behöver fällas, större, nödvändiga omplaceringar av lekutrustning pga platsbrist, etc fördelas jämnt över hela projektet.I Afrys förslag ingår däremot dessa kostnader i varje gårds kostnadskalkyl och är INTE jämnt fördelade över hela projektet. Det innebär att en del gårdar i Afrys förslag bär högre kostnader än andra, utan att för den skull få dyrare lekutrustning.

 

Frågor:
Eftersom det med all önskvärd tydlighet finns två grupperingar i remissgruppen som står för var sitt av förslagen om lekplatser undrar jag vem eller vilka som som formulerar svaren på frågorna?  Styrelseledamöter? Representanter gör de olika förslagen? Eller både och? Jag har också sett i inlägg på FB att frågeställare inte fått svar på sina frågor. Varför?

Svar:
Svaren på frågorna har formulerats av styrelsen och godkänts av styrelsen. Från början tog remissgruppen del av frågorna och kom med sina synpunkter, men hälften av gruppen ville inte längre delta och efter det är det bara styrelsen som svarar.

Frågor som ställs på Facebook anses inte ha kommit in till styrelsen. Några av styrelsens ledamöter använder Facebook privat men kan inte förväntas agera styrelse i detta forum.

 

Fråga:
De gårdar som inte har något lekredskap mer än gunga och sandlåda, har de egentligen någon möjlighet att välja ytterligare redskap som t ex lekstuga (som är godkänt enligt standarder) med Lilla förslaget?

Svar:
I Lilla förslaget kommer gården att få välja en lekutrustning som ska ersätta de gamla gungorna, och på de gårdar där de boende så önskar renoveras, omgestaltas eller omplaceras sandlådan. Ingen ytterligare lekutrustning kommer att ingå. Om det redan finns en godkänd lekstuga på gården kan den förstås stå kvar.

 

Fråga:
Som jag har förstått det är detta projekt en långsiktig investering för hela Djingis, som denna gång fokuserar på barnen. Om man tänker på djingisbarnen som en helhet, är det inte så att gårdarna kommer kunna bli otroligt mycket mer diversa med det Stora förslaget? Dvs inte bara gunga och sandlåda på varje gård? Man kan ju fixa annat kreativt ändå.

Svar:
Det förslag Afry har tagit fram baserar sig på förutsättningen att hela Djingis sammantaget ska erbjuda en varierad lekmiljö med olika typer av lekfunktion på olika gårdar. Lilla förslaget utgår ifrån att alla väljer en ny gungställning, men gården har möjlighet att istället välja en annan lekutrustning i motsvarande prisklass. Det är först när vi efter de kommande dialogsamtalen vet vad alla gårdar valt som vi kan säga hur variationen blir.

 

Fråga:
Kommer inte redskapen i Lilla förslaget vara inköpta också? Dvs ”se ut som offentliga lekplatser”? Eller ska vi bygga själva?

Svar:
Föreningen kommer att se till att det finns minst en fast lekutrustning på alla gårdar. All ny utrustning som föreningen bekostar kommer att köpas in och monteras av företag, för att garantera att de uppfyller gällande säkerhetsföreskrifter. Utöver det har gårdarna fortfarande möjlighet att bygga egna lekutrustningar (som måste bli godkända vid nästa besiktning).

 

Fråga:
Om inte det är beslutat vem som ska utföra Lilla förslaget inkl dialog, hur lång tid uppskattas det att denna process kan komma att ta? Dvs kan projektet verkligen sättas igång snabbt? Och hur kommer företaget utses?

Svar:
Hur tidsåtgången kommer att bli vet vi inte nu, oavsett vilket förslag som vinner. Diskussionen om vem som får uppdraget om Lilla förslaget vinner tar vi om det blir aktuellt.

 

Många frågor och svar:
Det finns ett dokument med frågor och svar som innehåller bilder och därför kan det inte ställas upp på samma sätt som de övriga frågorna/svaren. Klicka här för att läsa dokumentet.

 

Fråga:
Det stora förslaget:
Kan det finnas möjlighet att välja annan form av lekutrustning än från de fyra märken ni nämner att Afry haft med i sitt förslag?

Svar:
Javisst. Alla gårdar kommer att ha nya dialogsamtal och där ges möjlighet att tillsammans med lekplatskonsult ta fram lekutrustning som gården blir nöjd med, och det finns förstås fler tillverkare än de som redan föreslagits.

 

Fråga:
Det lilla förslaget:
Med vem eller vilka har gårdarna det dialogmöte som är inräknat i budgeten? Jag antar att de två möten som erbjuds genom det stora förslaget är med Afry, men med vem sker mötet för det lilla förslaget?

Svar:
Stora förslaget utgår ifrån Afrys förslag och det blir Afry som kommer att fortsätta dialogerna. Vad gäller Lilla förslaget är det inte avgjort än vem som driver den delen av projektet.

 

Frågor:
För mig är det inte viktigast om det är bara gungor eller mer. Men det
är viktigt hur det utförs.
Är det möjligt med det stora förslaget att bara ersätta gungorna och
använda pengarna som är över för bara kanten kring gungorna eller ett
bättre och dyrare fallskydd?
Så inte mer saker än i det lilla förslaget men kanske bättre?

Svar:
I stora förslaget får gården önska om de vill ha en liten eller stor förändring av lekmiljön. Det du föreslår bör alltså vara möjligt att göra.

Frågor:
Föreningen provar på L-gården träflis som fallskydd. Träflis finns inte med som alternativ i förslagen till lekplatser (vilket inte är så konstigt, då provet med träflis är nytt). Finns det någon uppskattning vad det skulle innebära ekonomiskt att byta från gummimatta till träflis? Kan det bli så att gårdarna kan få välja mellan gummimatta och träflis?

Svar:
Vi har inte räknat på träflis som underlag eftersom det inte har varit aktuellt, och därmed vet vi inte heller vad det skulle kosta att byta ut gummigranulatet mot träflis. Flis är ett mycket prisvärt material, men om man ska byta ut gummigranulatet mot flis måste man först ta bort den gamla beläggningen.

Ja, gårdarna kommer att kunna välja mellan gummimatta och träflis. Och kanske finns det även andra underlag att välja mellan när det är dags, vi är öppna för fler möjligheter.

 

Fråga:
Jag är nyfiken på vad olika redskap (t ex gungställning + fallmaterial + flytt av nuvarande och utförande) samt ny sandlåda inkl flytt av den kostar. Detta eftersom det finns olika budgetar för varje gård. För Lilla förslaget ska 125 000 kr räcka medan för Stora förslaget 187 500 (olika fördelningsmöjligheter dock).

Svar:
Det går inte att ge ett generellt svar på den frågan för det finns så många parametrar. Det beror bland annat på vilket lekredskap och vilket fallunderlag gården väljer.

 

Fråga:
Som argument för stora satsningar på lekplatser anges att föreningens ekonomi är mycket god och att man inte behöver låna. Det låter något lättsinnigt, särskilt som det finns fler projekt i föreningen som kostar, ventilation och ombyggnad av ”felaktiga” uteplatser är två. Våra bostäder har ett byggsätt som kräver mycket underhåll och vi lever i en tid med stor osäkerhet. Försiktighet med utgifter är nog klokt? Hur stor budget har föreningen avsatt till lekplatsprojektet?

Svar:
Föreningen kommer att räkna kostnaderna för lekplatserna som en investering, som läggs ut på 20–25 år. Detta innebär att det blir en mindre belastning för föreningen. På samma sätt har föreningen gjort med andra stora projekt som genomförts, som till exempel den nya ventilationen och återvinningsstationerna.

Styrelsens beslut innebar att lekplatserna skulle få kosta max 3 miljoner exkl. moms och till det skulle det komma kostnader för projektledare och konsulter. När stämman valt vilken väg man vill att föreningen ska ta i lekplatsfrågan kommer en ny budget att göras.

 

Fråga:
Vi har tillsammans med en byggentreprenör tittat översiktligt på Afrys förslag. Hans mycket grova kostnadsbedömning, endast grundat på erfarenhet, var betydligt högre än de redovisade 187 500 kr per gård. Hur väl underbyggda är de redovisade budgeterna för respektive förslag?

Svar:
Konsulterna på Afry är erfarna och har gjort sådana här projekt tidigare och budgeten till det förslag som har tagits fram av dem är väl underbyggd. De uppskattade totalkostnaderna för de två förslagen är däremot siffror som remissgruppen kommit fram till, och de är uppskattningar.

 

Fråga:
Vi har inte sett några konkreta förslag på ”Lilla förslaget”, men då det där finns en uttalad avsikt att hålla nere kostnaderna, kan man kanske anta att det bör finnas relativt goda möjligheter att hålla budgeten. ”Stora förslagets” budget bygger väl på den kostnadskalkyl som gjorts av Afry. Kan Afrys kostnadskalkyl redovisas på hemsidan?

Svar:
Föreningen har valt att inkludera så få siffror som möjligt i beslutsunderlaget för att inte dra uppmärksamheten från själva innehållet. Syftet är att stämman ska besluta efter vilken princip lekplatserna ska omgestaltas.

 

Fråga:
Vid en entreprenadförfrågan kan det visa sig att priserna är över budget. Finns det någon strategi för hur långt föreningen kan sträcka sig utöver de redovisade budgeterna för att genomföra förslagen?

Svar:
När stämman valt vilken väg man vill att föreningen ska ta i lekplatsfrågan kommer en ny budget att göras. De kostnader som redovisas i förslagen är uppskattningar, och slutlig budget kan inte göras förrän nya samtal skett med gårdarna för att ta reda på vad de vill ändra på sin gård.

 

Fråga:
I ”Stora förslaget, alternativ 1” finns ingen budget överhuvudtaget. Finns det någon övre gräns för vad ”Stora förslaget, alternativ 1” får kosta?

Svar:
I beskrivningen av Stora förslaget, alternativ 1 står att det kan ge en totalkostnad ”som något överskrider 5,5 miljoner kr”. Oavsett vilket förslag som vinner så kommer vi att se till att det görs en ordentlig kalkyl och tas in flera offerter och en tidsplan innan vi klubbar arbetet och kostnaderna. Det finns i dagsläget ingen övre gräns för lekplatsprojektet, men en gissning ligger på runt 6 miljoner kr. Med den gränsen räknar föreningen med att inte behöva göra några avgiftshöjningar.

 

Fråga:
I ”Lilla förslaget” är budgeten per gård 125 000 kr. För 20 gårdar blir det 2,5 miljoner kr. Men den totala budgeten är 3,8 miljoner kr. Vad är det i ”Lilla förslaget” som utöver gårdarna kostar 1,3 miljoner kr?

Svar:
Kostnader för projektledning och arkitekter (en del av detta har redan betalats men finns med i den totala budgeten), ett dialogsamtal per gård, framtagning av ritningar och kalkyler m.m. samt förfrågningsunderlag inför upphandling.

 

Fråga:
I ”Stora förslaget” är budgeten per gård 187 500 kr. För 20 gårdar blir det 3,75 miljoner kr. Men den totala budgeten är 5,5 miljoner kr. Vad är det i ”Stora förslaget” som utöver gårdarna kostar 1,75 miljoner kr?

Svar:
Kostnader för projektledning och arkitekter (en del av detta har redan betalats men finns med i den totala budgeten), två dialogsamtal per gård, framtagning av ritningar och kalkyler m.m. samt förfrågningsunderlag inför upphandling.

 

Fråga:
En aspekt som inte tas upp i förslagen är tid för genomförande av projektet. Det blir en stor och mycket utspridd entreprenad. Entreprenadarbetena kommer starkt påverka livet på Djingis. En större entreprenad innebär större insatser och längre tid. Finns det i lekplatsgruppen någon idé om hur, framförallt ”Stora förslaget”, ska genomföras i tid och omfattning?

Svar:
Från början hade styrelsen tänkt att det skulle ta 2–3 år från det att byggnationerna börjar. Remissgruppen har inte haft i sitt uppdrag att lägga in tidsplanering i förslagen. I argumentationen som tagits fram av inte helt eniga medlemmar i remissgruppen anförs att båda förslagen är det snabbare förslaget.

 

Fråga:
Till sist undrar jag om de kostnader som lekplatsprojektets konsulter (Afry (Amanda Erlingsson Lundgren & Lisa Östman) och Mats Moberg) har erhållit är innefattade i posten ”Konsulter” under ”Övriga externa kostnader” Not 5?

Svar från Magnus Andersson, ekonom och HSB:s representant i styrelsen:
Nej, den kostnaden för konsulter ligger i posten ”Pågående nyanläggningar” i balansräkningen och under not nr 10. Eftersom projektet med lekplatserna bara har påbörjats har jag valt att boka konsultkostnaderna där och sedan, när projektet är klart, boka dem som en del av en investering i nya lekplatser.

 

Frågor:
Lilla förslaget:
Att bygga t ex ett lekhus själva, vilka krav ställs på bygget för att det ska anses godkänt enligt lekstandard? Alternativt, kan vi köpa ett lekhus från t ex Bauhaus för 5000 kr? 20 000 kr räcker inte långt om husen ska uppfylla EU-standard (de måste alla utrustningar uppfylla enligt texten under ”Beslut 1 och beslut 2). Det skulle isf innebära att man bara kan ha ett lekredskap totalt + en sandlåda?

Svar:
Den besiktning som genomfördes senast (2017) var enligt Svensk standard för lekredskap SS-EN 1176:2008 och SS-EN 1177:2008 samt mot gällande lagstiftning. Det enda krav föreningen ställer angående säkerhet är att lekmiljön blir godkänd vid besiktning. Gårdarna kan köpa in billigare lekhus (t ex Bauhaus) eller bygga själva, men det är inte förrän vid besiktning vi vet om det är godkänt. Om något inte blir godkänt kan det finnas det möjlighet att åtgärda felen.

I lilla förslaget ingår en fast lekinstallation (gungor eller något annat i samma prisklass om gården väljer det) samt sandlåda. Föreningen har inga synpunkter i något av förslagen på hur många andra lekinstallationer de boende köper eller bygger, mer än att de måste åtgärdas eller tas bort om de inte blir godkända vid besiktning.

 

Frågor:
Lilla förslaget:
I detta förslag ingår gungor alternativt prismässigt liknande installation på alla gårdar. Jag antar att fallytan blir störst för gungor, hur stor måste den vara med och utan sarg. Och hur mycket gräs måste finnas runt fallytan om man inte har sarg?

Svar:
Till frågan om hur stor fallytan måste vara med och utan sarg finns två svar, skrivna av olika personer:

Svar A) är skrivet av Karolina Brunestam, Nita Lorimer och Sara Östlund. Som källa anges: Lisa Östman (landskapsarkitekt på Afry), Mats Parmborn (sakkunnig inom lek på Cado) samt följande länkar:

https://www.sis.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/sakrare-lek-i-lekparkerna–och-lika-roligt/

https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/produkter-och-tjanster/barnprodukter-och-leksaker/rapport-2015-12-lekplatser-och-lekredskap-konsumentverket.pdf

https://www.boverket.se/sv/byggande/sakerhet/barnsakerhet-och-personsakerhet/lekplatser-och-lekredskap/

https://www.sis.se/api/document/preview/80003744/

Svar A) Gungor kräver olika stora fallskyddsområden beroende bland annat på hur höga de är. Nuvarande fallskyddsområde för de gamla gungorna är 22,5 kvm. En ny, liknande gunga med två sitsar kräver ett fallskyddsområde på 23,5 kvm + ytterligare säkerhetszon, som kan bestå av t.ex gräs, där inga uppstickande element är tillåtna. En sarg kan placeras som närmast 1 m utanför fallskyddsområdet, vilket ökar ytan som tas i anspråk med ca 10 kvm. Men allt detta måste lösas per område och föreslagen utrustning.

Svar B) är skrivet av Jenny Nilsson, Helena Hanson, Henning Röschmann och Karin Rinander.

Svar B) Nej, stora klätterställningar har större fallyta. Nya gungställningar kräver större fallskyddsytor än våra befintliga gungor. I Lilla förslaget kommer gungornas modell eller alternativ lekutrustning väljas med hänsyn till hur det integreras med minsta möjliga ingrepp i våra gårdsmiljöer och planteringar. Där det anses som fördel, kan en sarg användas för att ta upp nivåskillnader i marken och för att hålla barn på bobbycars eller trehjuling på tryggt avstånd från gungorna. Gällande säkerhetsregler enligt EU-standarden kommer att tillämpas.

 

Fråga: 
Hur öronmärks de 20 000 så att de används till lekmiljön på gården?

Svar:
De 20 000 kr är inte öronmärkta, men i Lilla förslaget står att pengarna ska användas till ny grönska, omgestaltningar och förbättringar i gårdsmiljön.

 

Fråga:
Om en gård väljer redskap med fallyta utan sarg och det kanske behövs en förändring p g a att det för närvarande är stenläggning runt den, ingår denna kostnad i Lilla förslagets budget?

Svar:
Ja, kostnader för återställning av stenbeläggning runt utökade fallskyddsytor ingår i budgeten för Lilla förslaget.

 

Frågor:
Stora förslaget:
Det står att gårdarna får välja lekutrustning mellan Afrys förslag, vad innebär det? Måste vi alla ha likadana lekhus eller finns det olika leverantörer och produkter (utöver de som synts i ritningarna) att välja mellan?

Måste alla gårdar ha sandlåda och gunga enligt detta förslag? Kan man välja bort utrustning som kräver plastmatta/träflis?

Svar:
Alla måste inte ha samma lekhus eller lekutrustning. Afry kan presentera fler alternativ från olika leverantörer om gården önskar det.

Alla gårdar måste ha sandlåda (i båda förslagen), men utöver det kan man välja vilken lekutrustning man vill ha. Om man kan hitta lekutrustning som inte kräver fallskydd så behöver man varken ha gummimatta eller flis. Lekutrustning som inte kräver fallskydd ska ha en maximal fallhöjd på 60 cm (undantag lekutrustning med tvingande rörelse t ex karusell). Källa: SS-EN 1176-1:2017-Figur 8

 

Fråga:
Bägge förslagen:
Om försöket med träflis inte faller väl ut, skulle en gård som vill, istället för plastmatta (och kanske även flis), kunna välja kork inom den budgetram som gården har tillgång till?

Svar:
Vi kan tyvärr inte ta ställning till det innan projektet är igång eftersom Corkeen är ett relativt nytt material där olika osäkra faktorer måste vägas in i kalkylen, t ex kostnader för anläggning och underhåll.


 

Frågor:
a) Ska vi ersätta dåliga hus/båtar eller ska gårdarna stå för det själva?
b) Om gården inte behöver ett nytt hus – får de pengar ändå då?
c) Ska alla gårdar kunna söka en summa pengar att bygga leksaker av (eller vad de vill)?
d) Vems ansvar är det att gårdarnas nya byggen uppfyller säkerhetskraven?

Svar:
a) Det är en komplicerad fråga med olika svar beroende på vilket förslag som vinner. Ansvaret och kostnaden för att ta bort dåliga byggnationer ligger alltid på föreningen. Dåliga och underkända byggnationer kommer att behöva tas bort.

I Lilla förslaget är det en ny, fast lekinstallation samt sandlåda som ingår. I första hand är tanken att den nya lekinstallationen ska vara en ny gungställning, men om gården önskar så kan man istället välja en annan lekutrustning i motsvarande prisklass.

I Stora förslaget är det i första hand de lekinstallationer som anges i Afrys förslag (som finns att se på hemsidan), men om gården önskar så kan man istället välja en annan lekutrustning.

b) I Lilla förslaget får alla gårdar 20 000 kr till egna gårdsprojekt. Inga andra pengar kommer att delas ut. Enligt förslaget ska pengarna gå till ”ny grönska, omgestaltningar och förbättringar i gårdsmiljön”. Det är inte lekinstallationer som avses i första hand, men de bör kunna ingå om gården önskar.

c) I de förslag som vi nu ska rösta om anges ingenting om att man kan söka pengar att bygga leksaker eller vad gården vill för.

d) Det är alltid föreningens ansvar att lekmiljöerna och byggnationer som uppförts där uppfyller säkerhetskraven. Föreningen har ingen möjlighet att lämna ut instruktioner för hur nya byggnationer ska uppföras för att uppfylla dessa krav, då dessa regler är komplicerade. Enkelt uttryckt är det så att om byggnationen får anmärkningar vid besiktning måste dessa åtgärdas. Är felen på byggnationen omfattande och ej lätt åtgärdade kommer byggnationen att tas bort.

 

Frågor:
”Det finns idag ingenting som tyder på att månadsavgiften kommer att behöva höjas på grund av de nya lekplatserna”
Vet ni vad slutgiltig budget blir?
Vad är maxbudgeten för projektet för att garantera detta påstående?

Svar:
När stämman valt vilken väg man vill att föreningen ska ta i lekplatsfrågan kommer en ny budget att göras. De kostnader som redovisas i förslagen är uppskattningar, och slutlig budget kan inte göras förrän nya samtal skett med gårdarna för att ta reda på vad de vill ändra på sin gård.

Lekplatsprojektet är en investering och kommer att läggas ut på 20–25 år. Detta innebär att det inte blir någon avgiftshöjning i det avseendet överhuvudtaget. Här pratar vi om ca 6 milj.

 

Frågor:
Stora förslaget:
”Om förslaget ska ändras får de boende välja lekinstallation bland Afrys förslag…”
Vilka är Afrys förslag som man kan välja ifrån, ifall detta förslag får bifall?
Svårt att rösta för något där man inte vet vad man får. Finns det något lättillgängligt dokument där man kan ta del av Afrys förslag?

Svar:
I nuläget vet man inte vilken lekinstallation gården får, oavsett om Stora förslaget eller Lilla förslaget vinner. Det är i samtal med gårdarna det bestäms. I Afrys förslag finns nu lekutrustning från bland annat Svenska Naturlekplatser, Kompan, Hags och Stiliom. När samtalen med gårdarna tas upp igen efter stämman kommer gårdarna att presenteras vad som finns att välja mellan – i aktuell prisklass beroende på vilket förslag som vinner i stämman.

 

Frågor:
Beslut 2:
”Några gårdar fick därför kosta betydligt mer än andra”
Kan man få information om hur mycket kostnaden är för gårdarna individuellt?
Om jag läser rätt så satte Styrelsen en max gräns per gård under styrelsemötet den 17 okt 2019. 150000 + moms.
Har denna budget inte hållits av Afry?

Svar:
Att gårdarna i Afrys förslag kostar olika mycket beror inte bara på vald lekutrustning, utan även på att anläggningskostnader m.m. ligger på varje gårds budget. Utöver det är några lekutrustningar i Afrys förslag avsevärt dyrare än andra och det medför då att kostnaden för dessa gårdar är högre.

150 000 kr per gård blir 3 miljoner totalt, och den budgeten har Afry hållit. Afrys uppdrag var att lämna förslag på lekmiljöer som totalt kostar max 3 miljoner kr + moms. Det var en miss i kommunikationen mellan styrelsen och Afry som gjorde att de räknade på totalkostnad istället för maxkostnad per gård.

 

Frågor:
Alternativ 1:
”Gårdar som är missnöjda får ändra.”
Om man vill ändra på sin gård, finns det i så fall ett tak för kostnaden?
Dessa ändringar kan ytterligare öka kostnaden för att ta hänsyn till fysiska förutsättningar.
Hur tänker ni där?

Svar:
Vill gården ha lekutrustning motsvarande eller samma som någon annan gård ska de kunna få det, och det är några gårdar som har uttryckt att de inte vill ha en så stor förändring som nu föreslås i Afrys förslag. Vi tror att det kommer att jämna ut sig, men eventuellt kan kostnaderna komma att öka om fler gårdar väljer de dyrare utrustningarna. Innan allt är godkänt och vi kan köra igång med byggprojektet måste det givetvis göras en kostnadskalkyl som ska godkännas.

 

Fråga:
”…totalkostnaden för hela projektet som något överskrider 5,5 miljoner kr”
Kan ni förklara detta antagande i och med att det inte verkar finnas något tak för kostnaden per gård?

Svar:
Siffran är en uppskattning. Vi tror att det kommer att jämna ut sig mellan gårdarna, men eventuellt kan kostnaderna komma att öka om fler gårdar väljer de dyrare utrustningarna. Slutlig budget kan inte göras förrän nya samtal skett med gårdarna för att ta reda på vad de vill ändra på sin gård.

 

Fråga:
Alternativ 2:
”Originalförslaget räknas om med en maxkostnad för lekinstallationen”.
Sattes inte denna maxkostnad vid styrelsemötet den 17 okt 2019?

Svar:
Vid extrastämman i april i år beslöts att nya förslag om framtiden för lekplatserna skulle tas fram. Förslagen innebär förändringar i den kostnad styrelsen tidigare beslutat om. Nu är det alltså stämman som tar ställning till hur man vill att kostnaderna för lekplatsprojektet fördelas.

 

Fråga:
Argument för stora förslaget:
”… men en del av de befintliga byggena på gårdarna är i så dåligt skick eller har fått så många anmärkningar vid besiktning att de måste tas bort.”
Vilka gårdar gäller detta?

Svar: I förslaget från Afry anges vilka byggen som kan renoveras och vilka som bör tas bort. Förslaget finns på hemsidan.

 

Frågor:
Jag undrar vad det är för kostnader som tillkommer utöver de angivna för de olika förslagen, för det stora utgör lekplatskostnaden 3 750 000 och det lilla förslaget 2 500 000. Stämmer det att konsultkostnaderna är 1 750 000 (32%) respektive 1 300 000 (34%) ? Det skulle vara bra med en tydligare redogörelse för dessa kostnader då det rör sig om väldigt höga belopp, både i kronor och i proportion till investeringen i lekplatserna.

Sedan reagerade jag på att det i stora förslaget är angivet en snittpris per gård, medan det i det lilla förslaget är angivet en maxbudget? Är detta bara en språklig miss eller är det så att det stora kan bli dyrare (det blir ju i så fall en skev jämförelse).

Svar:
Föreningen har valt att inkludera så få siffror som möjligt i beslutsunderlaget för att inte dra uppmärksamheten från själva innehållet. Syftet är att stämman ska besluta efter vilken princip lekplatserna ska omgestaltas. Förutom lekinstallationer och arbetskostnader för dem inkluderas byggkostnader, konsultkostnader, projektledningskostnader och framtagning av FFU (förfrågningsunderlag). Summorna för båda projekten inkluderar dessutom de konsultkostnader föreningen haft så här långt in i projektet.

Begreppet maxbudget i Beslut 1 relaterar till Beslut 2 och handlar om hur pengarna till lekinstallation fördelas mellan gårdarna. I Lilla förslaget är enda alternativet att alla får samma peng, dvs maxbudget. I Stora förslaget finns två sätt att fördela budgeten, antingen originalförslagets där lekinstallationen varierar i kostnad mellan olika gårdar (snittbudget) eller ett där alla gårdar får en likartad summa (maxbudget). För att göra projekten möjliga att jämföra presenteras Stora förslaget med genomsnittlig budget per gård.

 

Frågor:
Funderade även på vad som skulle hända om man vid en besiktning inte godkänns, får föreningen någon typ av straffavgift eller är det bara att ta bort lekredskapet? Och hur ofta brukar besiktningar ske?

Svar:
Anmärkningar vid en besiktning innebär inte att den som är ansvarig för lekplatsen får något straff. Om det däremot skulle ske en olycka på en lekplats och man kan konstatera att den som är ansvarig för lekplatsen visste om riskerna – exempelvis för att de påtalats vid en besiktning – kan man ställas till svars. Man har då inte tagit sitt ansvar och åtgärdat fel trots att man visste att lekplatsen var farlig. I bostadsrättsföreningars fall innebär det att styrelsen är personligt ansvarig om något skulle hända och enskilda styrelseledamöter kan alltså få stå till svars.

Styrelsen har inte bestämt hur ofta lekplatserna ska besiktigas.