Frågor och svar om lekplatsprojektet
2020-12-16

Klätterställning med barn i snö

Det har kommit in ett antal frågor och synpunker om projektet. Här besvaras de av arbetsgruppen.

 

Finns idén om 20 000 kr till gårdarna för utsmyckning/omgestaltning kvar?

Ja. Denna summa och dess syfte står i stämmobeslutet.

 

Kan en gård investera de 20 000 kronorna  i “arkitektritningarna” och därmed få mer/fler/andra lekredskap?

Nej. Enligt stämmobeslutet ska pengarna användas till ”ny grönska, omgestaltningar och förbättringar i gårdsmiljön”. De är till för gårdens egna projekt, som t ex bygge av pergola, grillplats och lekstuga, eller annat till gårdsmiljön som ett pingisbord eller ny växtlighet.

 

Om man inte vill/behöver omgestalta sandlådan, kan man investera mer i lekredskapet då?

Enligt stämmobeslutet ska sandlådan renoveras, omgestaltas eller omplaceras på de gårdar där boende så önskar. Sandlådan behöver alltså inte göras om ifall gården är nöjd med den som den är. Vad gäller lekinstallationen så anger beslutet att den ska vara en gungställning eller prismässigt motsvarande installation. När projektet kommit längre kommer vi att kunna berätta mera i detalj på vilka sätt gårdarna kan använda den maxbudget som anges i beslutet.

 

Vad har projektet för tidsplan?  

Föreningen har budgeterat för att hela projektet ska genomföras under 2021. Vi hoppas att detta också ska visa sig vara praktiskt möjligt.

 

Vi saknar aktiviteter för vuxna på området. Kan vi inte ordna utegym och basketplan i Bananparken?

Bananparken ägs av kommunen. Föreslå gärna detta för parkansvariga.

 

Vi önskar att det i förslagen till aktivitetssaker på gårdarna även finns pingisbord och enklare utegymsgrejer, som höga stänger som till chins, eller armgång.

Utgångspunkten för lekplatsprojektet är att befintliga gungor ska ersättas med nya gungställningar eller prismässigt motsvarande lekinstallation samt nya fallskyddsytor. Det är alltså lekinstallation som kommer på fråga i första hand. Pingisbord och utegymsgrejor kan bekostas av de 20 000 kr som gårdarna får.

 

Vi skulle föredra att fallunderlaget blir ett naturmaterial som sand eller träflis, eftersom dessa material inte upptar de resurskrävande processer konstgräs och gummi tar i anspråk. 

Det finns för- och nackdelar med alla material. Sand kan vara icke önskvärt för gårdar med många katter. Gårdarna kommer troligen att själva få välja mellan träflis, sand, gummi och konstgräs. Materialen har olika kostnader så det kan till en del också vara en budgetfråga.

 

På extrastämman 2020 – om lekplatserna – beslöts att en arbetsgrupp i samarbete med Afry skulle förbereda ett nytt förslag till ordinarie stämma 2020. Det arbetet resulterade i Lilla och Stora förslaget.

På stämman 2020 vann Lilla förslaget majoritet. Där står inget om att frångå föregående stämmobeslut att fortsätta samarbetet med Afry.

Nu läser jag i utskicket vi fått att lekplatsgruppen ändå tittar efter nya lekplatsleverantörer, vilket skulle innebära att arbete Afry redan gjort – och som kostat oss massa pengar – går förlorat. 

Varför respekterar inte arbetsgruppen stämmobeslutet?

Det beslut som togs på extrastämman i mars 2020 var att ärendet skulle ”återremitteras till en arbetsgrupp bestående av alla engagerade föreningsmedlemmar samt representanter för styrelsen som i samarbete med Afry förbereder ett nytt förslag”. Det beslutet avser alltså bara det arbete som gjordes inför ordinarie stämma. I Lilla förslaget, som fick majoritet, finns inga formuleringar om att fortsätta samarbetet med Afry.

I frågor som besvarades inför ordinarie stämman står bl a att vem som får uppdraget om Lilla förslaget vinner diskuteras om det blir aktuellt. Alla frågor och svar som skrevs inför stämman finns kvar på hemsidan för den som är intresserad.
http://www.djingis.se/fragor-och-svar-om-lekplatsprojektet/

I det vidare arbetet med projektet har lekplatsgruppen nu kontaktat lekplatsleverantörer med bra utbud av lekutrustning direkt. Dessa företag erbjuder såväl projektering som utförande och har kompetens gällande EU-kraven på lekplatser. Styrelsen har dock ännu inte tagit något beslut i frågan.

Det finns material som togs fram för det tidigare förslaget som säkert kommer att användas, däribland en detaljerad uppmätning av gårdarna och en högupplöst sammansatt drönarbild av området.

 

Varför ska arbetsgruppen bestämma vilka lekutrustningar gårdarna får välja mellan?  Projektet stoppades från första början för att beslut togs utan att de boende blev involverade i tillräckligt hög grad. Får inte gårdarna själva bestämma hur och till vad deras budget ska användas den här gången heller?

Projektet fokuserar enligt stämmobeslutet på det nödvändiga; befintliga gungor ersätts med nya gungställningar eller prismässigt motsvarande lekinstallation samt en något utökad fallskyddsyta, för att uppfylla nya regler. Djingis gårdar är små och det urvalsarbete som görs på förhand kommer att gå ut på att hitta utrustning för såväl gunglek som annan lek som endast kräver små ingrepp i miljön och som ryms inom beslutade budgeten.

Detta ska inte utesluta att gårdar, där en majoritet inte är nöjd med urvalet, med styrelsens godkännande kan välja andra lekinstallationer, så länge de ligger inom samma prisklass och har liknande platsbehov för fallskyddsytan.

 

Varför är det bara planerat och budgeterat för ett dialogmöte per gård, trots tidigare kritik mot bristfällig kommunikation mellan arkitekter och gårdarna?

Enligt utskicket inleds dialogmöten i vår, men sen blir det alltså inga fler samtal med arkitekterna?

Ritningarna som ska jobbas fram, hur säkerställer vi att arkitekternas tolkning är korrekt och hur förankras de med gårdarna utan fler dialogmöten?

Enligt stämmobeslutet ingår bara ett dialogmöte i Lilla förslaget. Tanken är att detta dialogmöte ska föregås av att alla boende får tydlig, illustrerad information om lekutrustning, sandlådan och förutsättningarna på just deras gård.

Diskussionen på gården ska alltså till en del göras redan innan mötet. De boende får all hjälp och information de behöver för att vara väl förberedda och ha kommit så långt som möjligt i sitt gemensamma beslutstagande före dialogmötet. Gårdar där förutsättningarna är svåra kommer att få så mycket hjälp som behövs för att hitta en bra lösning. Gården får förstås sedan se och ha synpunkter på den färdiga ritningen.