Utemiljö & växtlighet

DISPONIBLA OMRÅDEN


All mark på Djingis Khan ägs av föreningen. De ytor som ligger närmast den egna  lägenheten får disponeras av den boende.

Här kan du läsa vad som gäller för de olika områdena och också se kartor med mått för just din uteplats.

UTEMILJÖ


CIMG4485


Medlemmarna på Djingis ansvarar själva för skötsel och underhåll av gårdarna. Det innebär att alla bör delta i gemensamma gårdsstädningar eller på annat sätt bidra till att gårdarna hålls i gott och välstädat skick. Medlemmarna ska hålla efter ogräs mellan plattorna, varje medlem på sitt inre och yttre disponibla område, och gemensamt på övriga områden på gården. Det finns fogsand i cykelförråden för ifyllning efter rensning och fogkratsar och andra trädgårdsredskap, bl.a grensåg med långt skaft finns att låna hos vaktmästaren.

Uteplatserna är mark som ägs av föreningen och får disponeras av de boende. Det innebär bland annat att man inte får bygga på uteplatsen utan styrelsens tillstånd och att uteplatserna ska hållas i gott skick.

Växtlighet på uteplatserna ska beskäras så att inte fasaderna skadas och så att det går lätt att komma fram på allmän mark. Boende får inte sätta upp spaljéer, parabolantenner eller annat som skruvas i fasaden utan styrelsens tillstånd.
Uteplatserna får inte användas som förvaring för skräp. Styrelsen har rätt att besluta om städning och röjning av uteplatser på de boendes bekostnad.

De staket och pergolor som är föreningens får ej tas ner, byggas om eller målas hur som helst. Fråga alltid styrelsen om du är osäker på vad som gäller.

Om uteplatsen på baksidan är gräsbevuxen så klipper föreningen gräset. Har träd eller buskar planterats där får den boende själv ta hand om skötseln.

IMG_6468

VÄXTLIGHET


Blommor och låga växter kan man plantera efter eget önskemål i egna rabatter på fram- och baksidan.

Växter som är högväxta och/eller som klättrar får inte ligga mot fasaderna, de får inte heller ta sig in under panelen på fasaden. Det måste finnas ca en halvmeter mellan fasaden och växtligheten.
Spaljé, pergola och liknande konstruktioner får inte fästas direkt mot fasaden och kräver alltid styrelsens tillstånd för att få sättas upp.

Spaljéer, buskar och liknande får inte sättas upp så att gräsklipparna hindras från att klippa gräset på baksidan av husen.
Fristående spaljéer får inte vara högre än 1,8 meter höga (regleras av kommunen).

Ingenting får planteras utanför den egna uteplatsen eller det område som hör till varje lägenhet (fråga styrelsen om exakta mått för just din lägenhet). Grenar från träd och höga buskar får inte ligga mot fasaden eller taken på husen.

 

Fasad 2

Anledningen till att dessa regler finns är främst för att inte fasaderna ska skadas. Växter som ligger mot (eller tar sig bakom) fasaden ökar fuktigheten. Att spika eller skruva i fasaderna ökar risken för att fukten ska ta sig genom. Detta gör i sin tur att behovet av, och kostnaderna för, underhåll ökar mycket.

Det är i första hand de boendes ansvar att se till att växterna inte ligger mot fasaden. Har man träd och/eller stora buskar som ligger mot fasad, tak eller som man upplever som störande, exempelvis beroende på att de skuggar eller skräpar ner mycket, kontakta styrelsen eller vicevärden. Här kan du läsa om vilka saker du som boende ska ha koll på angående din växtlighet:  Läs mer om växt- och fasadinventeringen.

BRANDSÄKERHET


Räddningstjänsten vill att vi håller växtligheten på cykelvägarna mellan gårdarna i schack, så att brandvägen alltid är 3 m bredd med 4 m fri höjd. Boende som har uteplats kant i kant med cykelvägen ombes att trimma utstickande grenar och annan grönska. Alltför vildvuxen grönska kommer annars att klippas av vaktmästaren.

TRÄD


Djingis är känt för sin gröna lummighet och träden är till glädje för många: människor, fåglar, katter och inte minst alla insekter. Många av våra träd planterades när området byggdes i början av 1970-talet och många har tillkommit sedan dess.

För att få plantera träd krävs styrelsens tillstånd och trädet får inte sättas närmare fasaden än 3 meter.

Läs mer om hur föreningen arbetar med tillsyn och skötsel av träden.

VATTNA MED REGNVATTEN


regntunnaliten
Vill du ta vara på regnvatten för att vattna rabatterna med det? Då kan man sätta en utkastare på stupröret och låta vattnet samlas i en tunna. Boende köper tunnan men installationen måste göras av föreningen.

Läs mer om regntunna.

INVASIVA ARTER


parkslide

Vi inväntar den nya lag som ska komma, som definierar vilka arter som räknas som invasiva och som ska bekämpas. Föreningen kommer givetvis att följa lagen och vidta åtgärder.

Under tiden har vi kartlagt de bestånd av parkslide, jätteslide och jätteloka som finns på vårt område och börjat bekämpningen av dem.

Hittills har vi:
– Innan sommaren inventerat området och kartlagt ett antal bestånd av parkslide, jätteslide och björnloka/jätteloka.
– Prickat in de identfierade områdena på kartor för att kunna följa upp dem.
– Infört SYSAV:s riktlinjer för hantering av växtdelar och rötter.
– Gett vaktmästare i uppdrag att kapa parkslide/jätteslide (rycka upp där det inte går att kapa) och ta hand om materialet enligt punkten ovan.
– Tagit kontakt med boende som har park-/jätteslide på eller i anslutning till uteplatser och informerat dessa om vilken växt det rör sig om. Gjort en överenskommelse med dem som själva vill hjälpa till med bekämpningen.

Ingen av arterna är särskilt vanligt förekommande på området och de flesta är just nu små och håller sig ungefär där de är planterade. I dessa fall är bedömningen att det räcker med att man regelbundet kapar av stjälkarna när man ser dem komma upp. Detta är en ganska långsam bekämpning men den utarmar successivt rötterna.

I några fall så har framför allt parkslide börjat bete sig invasivt, dvs att den breder snabbt ut sig och tar över all växtlighet. Då räcker det som regel inte med att bara kapa. Enligt forskning och beprövade metoder så är det mest effektiva sättet att bekämpa stora bestånd av parkslide med användning av ämnen med glyfosfater (exempelvis Roundup). Men eftersom glyfosfater är giftiga har föreningen beslutat att i stället prova med bekämpning med hetvatten. Detta är en förhållandevis ny metod, som är giftfri, och som har visat sig vara ganska effektiv på en del ställen.
När parkslidets rötter tagit sig under plattläggning på uteplatser kan det dessutom bli nödvändigt att, i kombination med annan bekämpning, gräva upp rötterna och täcka med markduk innan plattorna läggs tillbaka.

Uppföljning
– Bestånden övervakas av styrelsen.
– Utvecklingen av bestånden dokumenteras.
– Bedömning om ny bekämpning.

Vad kan man göra själv som boende om man upptäcker nya områden med parkslide eller andra invasiva växter?
– I första hand kontakta styrelsen så att vi kan ta med det i vår bekämpning/övervakning.
– Om man själv bekämpar så är det mest effektivt att starta när man ser stjälkarna komma upp på våren.  Då är växterna beroende av näringen från rötterna för att växa. Kapa/ryck upp dem när de första bladen håller på att vecklas ut. Fortsätt med alla stänglar som kommer upp så utarmar man rotsystemet.
– Har man väl avgränsade bestånd så kan man bekämpa och sedan täcka med markduk med stenar på.
– Ta hand om alla växtdelar på ett säkert sätt, vilket innebär att de ska förpackas och läggas i hushållsavfallet för att sedan brännas.
– Ha tålamod! Bekämpning av dessa arter är tidskrävande. De har ofta en väldigt stark växtkraft och rötter som det tar flera år att utrota.

Uppdatering 2018-09-04
Företaget Bepps har varit här och gjort en första behandling med metoden Heatweed på ett av problemområdena. Nu ser vi med spänning fram emot att få se hur det utvecklar sig och om metoden är framgångsrik kommer vi att tilllämpa den på fler platser.

Läs mer om parkslide.

PÅ GÅRDEN


De boende på gården bestämmer tillsammans över hur de vill att gården ska se ut och betalar själva för det: planterande av blommor eller byggande av utemöbler med mera. Det är viktigt för grannsämjans skull att så många som möjligt är överens om större förändringar. Se till att minst 2/3 av de boende är med på beslutet och samla namnteckningar för att styrka det.

Varje gård har en gårdskassa med pengar och den förvaltas av vicevärden. Föreningen fyller på gårdskassan med 1 000 kronor varje år, och gården får också 100 kronor varje gång man närvarar vid ett gårdsrepresentantmöte.

Vill gården sätta upp till exempel ljusslingor till vintern finns det två eluttag på varje gård. De sitter i pergolan och elen går på samtidigt som den övriga utomhusbelysningen tänds, vid skymning.

Se karta över var eluttagen finns på varje gård.