Det har kommit in ett antal frågor och synpunker om projektet. Här besvaras de av arbetsgruppen. Nya frågor och följdfrågor på tidigare frågor har lagts till 7 februari 2021.
1. Finns idén om 20 000 kr till gårdarna för utsmyckning/omgestaltning kvar?
Ja. Denna summa och dess syfte står i stämmobeslutet.
2. Kan en gård investera de 20 000 kronorna i “arkitektritningarna” och därmed få mer/fler/andra lekredskap?
Nej. Enligt stämmobeslutet ska pengarna användas till ”ny grönska, omgestaltningar och förbättringar i gårdsmiljön”. De är till för gårdens egna projekt, som t ex bygge av pergola, grillplats och lekstuga, eller annat till gårdsmiljön som ett pingisbord eller ny växtlighet.
3. Om man inte vill/behöver omgestalta sandlådan, kan man investera mer i lekredskapet då?
Enligt stämmobeslutet ska sandlådan renoveras, omgestaltas eller omplaceras på de gårdar där boende så önskar. Sandlådan behöver alltså inte göras om ifall gården är nöjd med den som den är. Vad gäller lekinstallationen så anger beslutet att den ska vara en gungställning eller prismässigt motsvarande installation. När projektet kommit längre kommer vi att kunna berätta mera i detalj på vilka sätt gårdarna kan använda den maxbudget som anges i beslutet.
4. Kommer det vara möjligt att transferera oanvända pengar från en gård till en som visat sig kosta mer än budget?
Varje gård ska hålla sig till en maximal budget enligt stämmobeslutet. Denna budget kan därmed inte flyttas från en gård till en annan för att täcka ett överskridande. Stämmobeslutet specificerar dock att:
”Kostnader som uppstår pga olika fysiska förutsättningar på gårdarna t ex stora träd som behöver fällas, större, nödvändiga omplaceringar av lekutrustning pga platsbrist, etc fördelas jämnt över hela projektet.”
Det gör att kostnader som uppstår på grund av detta inte helt belastar en enskild gårds budget.
5. Vad har projektet för tidsplan?
Föreningen har budgeterat för att hela projektet ska genomföras under 2021. Vi hoppas att detta också ska visa sig vara praktiskt möjligt.
6. Varför tror ni att det kanske inte kan vara praktiskt möjligt? När vet ni om det är möjligt? Hur lång tid tar upphandlingsprocessen och när ska den börja?
Med ”praktiskt möjligt” menar vi helt enkelt att många omständigheter är utom vår kontroll, t ex förseningar/leveransproblem orsakade av pandemin. Eftersom det gäller just omständigheter utanför vår kontroll kan vi inte riktigt svara på frågan ”när vet ni om det är möjligt”. Upphandlingsprocessen har flera steg och ett par av de stegen görs just nu.
7. Vi saknar aktiviteter för vuxna på området. Kan vi inte ordna utegym och basketplan i Bananparken?
Bananparken ägs av kommunen. Föreslå gärna detta för parkansvariga.
8. Vi önskar att det i förslagen till aktivitetssaker på gårdarna även finns pingisbord och enklare utegymsgrejer, som höga stänger som till chins, eller armgång.
Utgångspunkten för lekplatsprojektet är att befintliga gungor ska ersättas med nya gungställningar eller prismässigt motsvarande lekinstallation samt nya fallskyddsytor. Det är alltså lekinstallation som kommer på fråga i första hand. Pingisbord och utegymsgrejor kan bekostas av de 20 000 kr som gårdarna får.
9. Vi skulle föredra att fallunderlaget blir ett naturmaterial som sand eller träflis, eftersom dessa material inte upptar de resurskrävande processer konstgräs och gummi tar i anspråk.
Det finns för- och nackdelar med alla material. Sand kan vara icke önskvärt för gårdar med många katter. Gårdarna kommer troligen att själva få välja mellan träflis, sand, gummi och konstgräs. Materialen har olika kostnader så det kan till en del också vara en budgetfråga.
10. Vi har hittat en lekinstallation som får stå direkt på gräs och är därför ett bra alternativ för de gårdar som inte gillar något av de erbjudna underlagen. Den kostar nästan dubbelt så mycket som gungor, men blir totalt sett billigare eftersom ingen fallskyddsyta behöver anläggas. Får gården välja en sådan?
Gårdar som har egna idéer för lekredskap och lösningar kommer att få lägga fram sina förslag. Förslagen måste uppfylla stämmobeslutet och ha stöd av en majoritet på gården.
Styrelsen har tagit ett beslut om att kostnaden för lekinstallation och kostnaden för fallskyddsyta ska läggas samman och tillsammans vara ”prismässigt motsvarande” den som gäller för gungor. Det möjliggör installationer som är dyrare än gungor men kräver mindre fallskyddsyta och därmed blir billigare i det avseendet.
11. På extrastämman 2020 – om lekplatserna – beslöts att en arbetsgrupp i samarbete med Afry skulle förbereda ett nytt förslag till ordinarie stämma 2020. Det arbetet resulterade i Lilla och Stora förslaget.
På stämman 2020 vann Lilla förslaget majoritet. Där står inget om att frångå föregående stämmobeslut att fortsätta samarbetet med Afry.
Nu läser jag i utskicket vi fått att lekplatsgruppen ändå tittar efter nya lekplatsleverantörer, vilket skulle innebära att det arbete Afry redan gjort – och som kostat oss massa pengar – går förlorat.
Varför respekterar inte arbetsgruppen stämmobeslutet?
Det beslut som togs på extrastämman i mars 2020 var att ärendet skulle ”återremitteras till en arbetsgrupp bestående av alla engagerade föreningsmedlemmar samt representanter för styrelsen som i samarbete med Afry förbereder ett nytt förslag”. Det beslutet avser alltså bara det arbete som gjordes inför ordinarie stämma. I Lilla förslaget, som fick majoritet, finns inga formuleringar om att fortsätta samarbetet med Afry.
I frågor som besvarades inför ordinarie stämman står bl a att vem som får uppdraget om Lilla förslaget vinner diskuteras om det blir aktuellt. Alla frågor och svar som skrevs inför stämman finns kvar på hemsidan för den som är intresserad. Frågor och svar om lekplatsprojektet inför stämman 2020.
Det finns material som togs fram för det tidigare förslaget som säkert kommer att användas, däribland en detaljerad uppmätning av gårdarna och en högupplöst sammansatt drönarbild av området.
I det vidare arbetet med projektet har lekplatsgruppen nu kontaktat lekplatsleverantörer med bra utbud av lekutrustning direkt. Dessa företag erbjuder såväl projektering som utförande och har kompetens gällande EU-kraven på lekplatser. Styrelsen har dock ännu inte tagit något beslut i frågan.
12. Jag undrar vad är det för beslut som ska tas (antar att det handlar om upphandling) och varför dröjer det? Inkluderar beslutet även lekredskapen eller endast projektering och utförande?
Lekplatsprojektet är ett komplext projekt som innebär att många olika beslut måste tas i styrelsen och det pågår kontinuerligt. Vad gäller just lekinstallationer så är det i första hand den begränsade budgeten som sätter gränserna för urvalet. Styrelsen kommer inte att ta detaljbeslut om olika lekinstallationer. Vilken installation som ska stå på en viss gård väljs av gården själv i samråd med en landskapsarkitekt.
13. Varför ska arbetsgruppen bestämma vilka lekutrustningar gårdarna får välja mellan? Projektet stoppades från första början för att beslut togs utan att de boende blev involverade i tillräckligt hög grad. Får inte gårdarna själva bestämma hur och till vad deras budget ska användas den här gången heller?
Projektet fokuserar enligt stämmobeslutet på det nödvändiga; befintliga gungor ersätts med nya gungställningar eller prismässigt motsvarande lekinstallation samt en något utökad fallskyddsyta, för att uppfylla nya regler. Djingis gårdar är små och det urvalsarbete som görs på förhand kommer att gå ut på att hitta utrustning för såväl gunglek som annan lek som endast kräver små ingrepp i miljön och som ryms inom beslutade budgeten.
Detta ska inte utesluta att gårdar, där en majoritet inte är nöjd med urvalet, med styrelsens godkännande kan välja andra lekinstallationer, så länge de ligger inom samma prisklass och har liknande platsbehov för fallskyddsytan.
14. I vilken ordning är saker och ting tänkta att ske? Är det lekplatsgruppen, gårdarna eller det upphandlade företaget som gör urvalsarbetet? Innan eller efter upphandling? Eller upphandling först och sedan urval bland företaget som utser produkter?
I första hand är det ju budgeten som avgör vilka lekinstallationer som kan bli valbara. Det finns sedan olika tänkbara sätt att upphandla dem på och vi tittar på olika lösningar. Vad som kan sägas nu är att det inte blir det upphandlade företaget som gör urvalet – det slutliga valet ska göras av varje gård i samråd med landskapsarkitekten, så att det är anpassat till gårdens förutsättningar och önskemål.
15. Varför är det bara planerat och budgeterat för ett dialogmöte per gård, trots tidigare kritik mot bristfällig kommunikation mellan arkitekter och gårdarna? Enligt utskicket inleds dialogmöten i vår, men sen blir det alltså inga fler samtal med arkitekterna?
Ritningarna som ska jobbas fram, hur säkerställer vi att arkitekternas tolkning är korrekt och hur förankras de med gårdarna utan fler dialogmöten?
Enligt stämmobeslutet ingår bara ett dialogmöte i Lilla förslaget. Tanken är att detta dialogmöte ska föregås av att alla boende får tydlig, illustrerad information om lekutrustning, sandlådan och förutsättningarna på just deras gård.
Diskussionen på gården ska alltså till en del göras redan innan mötet. De boende får all hjälp och information de behöver för att vara väl förberedda och ha kommit så långt som möjligt i sitt gemensamma beslutstagande före dialogmötet. Gårdar där förutsättningarna är svåra kommer att få så mycket hjälp som behövs för att hitta en bra lösning. Gården får förstås sedan se och ha synpunkter på den färdiga ritningen.
16. När är det tänkt att denna info ska komma, efter att företaget upphandlats?
Informationen kommer att delas ut i god tid före dialogmötenas start. Vi uppmuntrar gårdarna att redan nu samtala om vilken sorts lekinstallation som önskas och hur sandlådan ska vara.
17. Av vem får gårdarna med svårare förutsättning hjälp? Om det blir fler dialoger för att gården inte kan komma överens, påverkar det gårdens budget så att de inte får samma möjlighet att välja gunga/underlag/flytt av sandlåda?
Stämmobeslutet inkluderar bara ett dialogmöte. Gården måste därför vara väl förberedd och kunna redogöra för sina svårigheter, så att de kan få rätt hjälp från början. Planen är att en landskapsarkitekt med tidigare erfarenhet av boendedialoger ska ha hand om dialogmötet. Budgeten för landskapsarkitekt ligger utanför gårdens maxbudget. Om det blir mycket svåra diskussioner kan möjligen styrelsen gå in och avgöra.
18. Om man får ha synpunkter på den färdiga ritningen, kan företaget beakta dessa trots att det i princip innebär ett nytt dialogmöte?
Synpunkter på den färdiga ritningen är förstås tillåtna och räknas inte som ett nytt dialogmöte. Alla vill att gårdarna ska bli nöjda.
19. Kan vi inte få den basinfo som redan finns nu, t ex vilken storlek på gungytan som är ett krav beroende på gungtyp och sarg samt lista på de fallskyddsytor (gummi etc) vi kan välja mellan? Tänker att företaget då kan ha fått in önskemålen innan dialogmötet och utefter dessa kan ta fram förslag som ryms inom maxbudgeten.
Det kan mycket väl bli så att gården före dialogmötet lämnar in sina önskemål till landskapsarkitekten. Den detaljen bestäms av utvald landskapsarkitekt i samråd med lekplatsgruppen. Vad gäller informationsmaterialet vill vi gärna vänta med att lämna ut sådant material tills vi kan säkerställa en god utformning, att alla ytor stämmer och att det erbjuder lekinstallationer av god kvalitet som ryms inom budgeten.
20. Är maxbudgeten rimlig om en gård vill ha gungor med sarg och flytta sandlådan? Kommer kostnaderna för återställandet av sandlådans gamla plats att hålla inom budget?
Kostnadskalkyler inför stämman visade att budgeten är rimlig. Varje gård har dock olika förutsättningar. Några kommer att bli billigare och andra dyrare beroende på olika förutsättningar, men dessa kostnader räknas gemensamt och delas upp på hela projektet. För att få ett hum om hur dessa kostnader kan påverka budgeten gör ett utomstående företag just nu en kostnadskalkyl för projektet.
21. Vad händer om budgeten inte håller, måste vi vänta in en ny stämma igen då?
Lekplatsgruppen arbetar efter stämmobeslutet och den budget som sattes där och målet är att budgeten ska hållas. För att öka budgeten per gård krävs ett nytt stämmobeslut. Styrelsen strävar efter att projektet ska genomföras under 2021, så i det läget skulle det kunna innebära att det blir en extrastämma.
22. Istället för att börja om från början, skulle det istället inte vara möjligt att höra med Afry om de skulle kunna justera sitt förslag till den nya budgeten? Då kanske kostnaden också skulle bli mindre och genomförandet kunna komma igång snabbare?
Varför inte ta dialogsamtal med gårdarna – låta dem besluta vilket fallskyddsmaterial de vill ha och om det är något annat de vill ändra (inte ändra) – och sen köra igång efter justeringar i underlaget som redan är framtaget?
Förslaget i stämmobeslutet skiljer sig så mycket från det ursprungliga att det inte nödvändigtvis innebär en tidsvinst att utgå från det gamla förslaget. Arbetsprocessen med nya ritningsunderlag blir ungefär densamma oberoende av arkitekt. Under hösten har lekplatsgruppen dessutom kommit långt med att hitta andra vägar för genomförande av stämmobeslutet.
Vi förstår att otåligheten är stor och många vill ha sin lekplats snabbt, men vi vill inte upprepa de misstag som gjordes förra gången, när många boende upplevde att processen gick för fort. Gårdarna ska nu få tydliga underlag som visar konsekvenser av ändringar på gården. Det är viktigare att resultatet blir bra än att det går snabbt.
Med rådande coronasituation skulle det dessutom vara svårt att hålla dialogmötena med gårdarna. De måste vänta till våren, när det går att vara utomhus.
23. Kan ni inte hålla ett online-möte där alla boende med funderingar kan ställa frågor och lyssna på arbetsgruppens svar och tankar?
Digitala möten är något som lekplatsgruppen får fundera på. Det kan bli sådana i framtiden. Systemet med skrivna frågor och svar som vi använder nu har den fördelen att det ger alla boende lika möjlighet att ta del av informationen, oavsett om de kan delta i ett möte eller inte.
