Djingis Khan – ett bostadsområde med karaktär och social kompetens
När man första gången kommer till bostadsområdet Djingis Khan på Östra Torn i Lund kan man tänka: Vilken samling baracker, tätt, tätt, och i en hysterisk, hackig ordning, se bara på orienteringstavlan! Eller som en person som jag satt intill på en fest i vår gemensamhetslokal sa: -Du, vad är det här för ett ställe vi har kommit till egentligen? Här är trevligt men … var bor ni på vintern? Någons mamma: – Djingis Khan är en blandning mellan slum och genialitet.
När jag första gången kom på besök hit var det kärlek till Djingis vid första ögonkastet. Jag stod grubblande framför en orienteringstavla i någon minut när en trevlig kvinna passerade och sa: -kan jag hjälpa dig, vart ska du? Det som jag fastnade för var den avslappnade attityden som mötte inne på gårdarna, folk som informellt umgicks över en kopp kaffe, barn som gungade. Gårdarna som var förvillande lika, men vid närmare betraktande individuella. Den magiska, glimmande, dämpade belysningen från skeppsarmaturer som tändes när mörkret föll…
Vad är det som gör och har gjort Djingis Khan speciellt? Kanske är det både människorna, stadsplanen, tätheten mellan husen, orienteringen av entréer och kök, de små individuella uteplatserna, den generösa grönskan och parkområdets planering, och en gemensam mötesplats i gemensamhetslokalen ”Vita Huset”, allt detta tillsammans i en lyckad blandning.
När Djingis Khan kom till 1971–1972 var det byggmästare Harry Karlsson som byggde åt Akademiska Föreningens studentbostäder, och studentfamiljer med barn flyttade in. Här blev snart en blandning av unga, entusiastiska människor. Många familjer som flytt från diktaturer i Chile, Argentina och Uruguay kom också till området, och det latinamerikanska inslaget av traditioner satte så småningom en särskild färg på områdets fester med karnevalståg och väldoftande matinslag.
Här byggdes redan från början en gedigen gemensamhetslokal, där de unga Djingisborna kunde anordna fester och barnkalas. Man organiserade också snart frekventa pubkvällar med kortspel, pilkastning och musik. Att ha tillgång till en sådan lokal där man kan träffas är en fantastisk möjlighet, som tyvärr de flesta bostadsområden byggda idag saknar, men på 70-talet satsade man ibland på detta i bostadsprojekten.
Jag läser en intervju med musikern David Byrnes. På frågan hur det kommer sig att det vid slutet av sjuttiotalet var en sådan guldålder av kreativitet i New York, där den nya versionen av punk och postpunk föddes, svarar David Byrnes – Allt handlar om mötesplatser, scener och mötesplatser!
Gemensamhetslokalen på Djingis Khan byggdes till 1990 och innehåller idag två samlingslokaler, ett stort och ett mindre kök och två mindre mötesrum. Tack vare denna mötesplats på Djingis Khan har vi kunnat ha trevliga soppkvällar, öppen förskola, tango, yoga, körövningar, söndagscaféer och musikkvällar med gästande musiker och körer från till exempel Tyskland, Ryssland och Mongoliet. Och naturligtvis våra fantastiska återkommande kabarékvällar med inbjudna uppträdande artister och kreativa boende som framträtt med dikt, sång och spel!
Den stadsplan som formar Djingis Khan består av 20 gårdsformationer, varav 18 är identiska till formen. Husen ligger förskjutna i förhållande till varandra i rader på 8 + 8 hus mitt emot varandra så att byggnadslängorna ”omfamnar” gårdsbildningen och små uteplatser till varje lägenhet naturligt uppstår. Uteplatserna markeras dessutom på ett tydligt sätt mot gården genom en enkel pergola. Uteplatserna åt andra hållet vänder sig för mer än hälften av lägenheterna mot park. Visst är uteplatserna mycket små men ser man till hela gården bildar alla uteplatserna tillsammans en varierad trädgård. Det roliga är ju att de är så olika! En del är stramt asketiska, andra fluffiga i blommande grönska och ytterligare någon annan finns som kanske bara fylls av… ja faktiskt av en ko-skulptur!
Gården är den geniala pusselbiten i planen och är individuellt planerad med varierande trädsorter, buskar, gungor, sandlåda m.m. I varje ände av gården finns en grind som kan stängas så att små barn inte försvinner ut, och som sagt, de olika uteplatserna bildar tillsammans en vacker trädgård.
Bostadsplanen är gjord efter de minimalaste mått. De fabriksbyggda byggnadsvolymerna begränsades i omfång av vad som var möjligt att frakta från fabrik till byggplats. De dominerande och ursprungliga lägenhetsstorlekarna är tre rok, och efter ett par tillbyggnadssatsningar finns också många lägenheter som är fem rok. En femma på 105 kvm innehåller förutom 5 rok, badrum med plats för badkar och tvättavdelning, gästtoalett och klädkammare. Välutnyttjade kvadratmetrar! Men i vissa lägen längtar den boende efter bara…kanske en dryg ½ m till på matplatsen, köksinredningen eller vardagsrummets längd och som skulle ge möjlighet till en garderobsrad i korridoren på andra våningen.
Tillsammans med gården är entrén och kökets placering det som gör detta boende så suveränt. Pappa eller mamma kan stå och fixa med maten medan småbarnen gungar och grejar i sandlådan. Ett ögonkast ut genom fönstret, så har man koll på läget på gården, en gård där det ofta finns andra barn att leka med. Man ser också sin granne komma hem med matkassen och får en vänlig nick, och det lyser i köksfönstren på andra sidan gården i vintermörkret. Husgruppen är inte större än att man vet vilka som bor i husen. Sexton hus är en rätt idealisk grupp av boende. Människor har möjligheten att känna igen varandra, hälsa och växla några ord. Ingen anonymitet, men ingen behöver känna sig tvingad att umgås med grannarna. Det händer också ibland att man träffar människor här som blir ens vänner för livet.
Byggnaderna är prefabricerade lådor som levererades som byggnadselement och monterades ihop på plats. Ursprungsstandarden är enkel, men vissa inredningsdetaljer är väl gjorda. Trappan, täckmålad och med golvmatta och eklister, är av betydligt elegantare design än trappor man ser idag i nyproducerade bostäder. Den ursprungliga köksinredningen bestod av överfalsade luckor av smäckert utseende, i dagens utbud hittar man i jämförelse många betydligt klumpigare kökslösningar. Mindre lyckade var de spända plast-tak som väl lyckligtvis försvunnit helt från byggmarknaden, brandfarliga och som all plast med ett fult åldrande, de är också sedan länge utbytta överallt! De lägenhetsskiljande väggarna med dubbla gipsskivor är brandavskiljande och man uppnår också en bra ljudisolering.
Det som Djingis Khan har gemensamt med många 70-talsområden är frånvaron av bilar inne i området. Bilarna parkeras utanför, och inne på området förekommer endast gång och cykeltrafik. Flyttbilar och hantverkares bilar kan dock förekomma. Bilparkeringen är avskild från bostadsområdet genom förrådslängor. Parkeringarna kantas av ekar, numera uppvuxna och mycket omdiskuterade, detta eftersom det droppar ner sav från träden på bilarna och klibbiga fläckar är svåra att få bort.
Parken i mitten av området är väl tilltagen och innehåller lekplatser, en linbana, en liten basketplan, och den backe som går under namnet Bananbacken, en bananformad backe som omsluter en öppen gräsyta. Här hålls sedan 40 år tillbaka den legendariska Bananfesten som numera sker vartannat år i maj, med cirkustält, karnevalståg, barncirkus, musik och Frozen Bananas.
Vegetationen på parkområdena består av dungar med träd och buskar, ursprungligen många pilträd, hägg och buskar, som tex liten rödvide och havtorn. Om det sen på vintern faller den allra minsta lilla mängd snö är Bananbacken snabbt fylld av pulkaåkande barn och föräldrar, och när man kommer hemcyklande från jobbet kan man i mörkret höra glada rop från backen.
Förstår du nu, du som läser det här, att den kärlek jag kände direkt när jag besökte området första gången, nu fyrtio år senare fortfarande finns kvar.
Karin Landström T-gården
Många uteplatser bildar tillsammans en trädgård. Ibland med skulpturer!
Foton K. Landström & B. Wissler
Djingis Khan Fakta
Byggnadsår 1971-1972
Byggmästare Harry Karlsson
Beställare AF Bostäder
Arkitekt Kjell Aage Nilson
Arkitekt till ursprungliga bostadsplanen är okänd.
Tillbyggnadsår 1984 och 1990-talets början.
Ombyggnadsår gemensamhetslokal 1990
Arkitekt för tillbyggnader och ombyggnader NJJ Arkitektkontor AB
Antal gårdar 20 st
Antal bostäder 315 (316) st med en blandning av 5 rok och 3 rok samt
enstaka 4:or och 6:or
Upplåtelseform ursprungligen hyresrätt. Från 1981 HSB bostadsrätter.
Inom området ligger också en ICA-affär och en förskola.
Husen var ursprungligen tryckimpregnerade och omålade och har sedan 1980-talet målats ett antal gånger.